I just love...

...the shit! Glassiga magasin med undersköna människor i dyra kläder, onemilliondollarkroppar och perfekta liv (till och med deras problem är perfekta). Och deras hem är vita, vita, vita. Inga fläckar. Inga kompromisser. Inga kvarlevor från förr i furu (eller ek heller för den delen). Vitt, vitt, vitt ska det vara! Fast golven får kanske vara svarta? Blanksvarta isf... eller i nåt mörkt träslag? Fast annars går det bra med vitt. Ja, jag vet att allt är tillrättalagt och retuscherat (stavas det så?!) men jag låter mig gärna luras en stund.

Här om veckan köpte jag en burk med vit grundfärg och gick bananas på lite grejor här hemma. Det blev vitt. Vitt så inåthelvete. Jag gick i trans i mitt målande. Det kändes som om självaste min själ blev lite vitare i takt med mitt målande. Och Milo, ja han blev...vad ska jag säga... också lite vit.

Iallafall så har jag nu ETT rum som jag kan stå stå för här hemma. Mitt vita fina rum. Och, vet ni då? På foton så syns inte fläckarna, smutsen eller det avskavda. Ha, ha! Verkligheten gör sig alltid lite bättre på bild.