Vi har vår lilla stund...

...här på jorden, Milo och jag. Mellan klockan fyra och fem på morgonen. Varje dag. Det är så mysigt, säger Milo, att vi kan få en liten stund för oss själva så här på morgonkvisten. När jag frågar honom om han inte tycker att klockan fyra är lite väl tidigt, så förstår han inte alls vad jag menar. Och eftersom det är barnen som sätter dagordningen här i huset, så är det bara för mig att gilla läget. Jag går upp och trycker på kaffebryggaren som jag preparerat kvällen innan. Jag trycker igång datorn och slänger till Milo några leksaker. Sen ligger vi bredvid varandra i sängen och leker med våra respektive leksaker. Det är ganska mysigt. Efter en timme ungefär börjar Milo signalera att han är redo att somna om. Och då släcker vi lampan. Milo somnar förnöjt och jag...jag ligger vaken. Klarvaken. Jag vrider och vänder på mig en stund och stressar upp mig över att jag inte får tillräckligt med sömn. Inser att det är lönlöst att ligga kvar i sängen. Och går upp.



Godmorgon!